Från uppsats till samhällsförändring – studenterna satte tonen på 4X Omställning

När Wexsus samlade deltagare från alla fyra samhällssektorer (akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle) till en vårkonferens under titeln 4X Omställning, fick den röda tråden genom dagen bildas av master studenter från Uppsatskluster för hållbar omställning. De presenterade löpande resultat från sina uppsatser under hela dagen. Studenternas bidrag utgjorde en ryggrad i konferensen som teman och andra sessioner kunde broderas ut och adderas till. Konferensens tre teman är hämtade från samma process som temana i Uppsatskluster, en tvärande process där aktörer inom och utanför akademin bidrar.

Det här greppet gav studenterna en plattform där de bättre kan delta som kunskapsbärare och vara ett viktigt språkrör för akademin, sin sakkunskap och nya utmanande perspektiv.  

– Det är kul att kunna erbjuda studenterna ett sammanhang värdigt det arbete de gör. Vi följer och stöttar deras process från idé till resultat, och när student, lärare och uppdragsgivare landar rätt – blir det bra för alla. Så pass bra, att vi skapade den här konferensen runt konceptet. Vi formade en arena där många goda ting kan dra nytta av varandra och där deltagare från många olika håll kan mötas för att både dela med sig och få ny kunskap, säger Karin Bylund, projektledare för Uppsatskluster för hållbar utveckling och 4X Omställning. 

Om studenternas bidrag var konferensens ryggrad, var kunskap, mötet och samverkan syret som fyllde rummen. Det fanns utrymme för mer traditionellt akademiska seminarier men också mötesplatser där lust och engagemang tillsammans med väl valda metoder bäddade för dialog och fördjupning. 

Under förmiddagen kunde man till exempel lyssna på och möta Jimmy Sand från Nationella sekretariatet för genusforskning och medförfattare till rapporten Jämställd samhällsomvandling? Genusperspektiv på hållbart arbetsliv, skriven på uppdrag av länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Här skedde en kunskapsöverföring från norr till väst, från hållbarhetsperspektiv till genusperspektiv och tvärt om. 

– En intressant fråga som dök upp var: ”Hur mycket ojämlikhet är vi villiga att acceptera för att klara av klimatomställningen?” Så som jag väljer att tolka den sätter frågan fingret på kärnproblematiken, det vill säga att det brådskar med klimatomställningen, och när det är bråttom ”hinns” ofta frågor som jämställdhet inte med. Det pekar på behovet av mer kunskap om omställningens legitimitet, att ojämlikhet kan bromsa den och att jämlikhet faktiskt kan möjliggöra förändring, säger Jimmy Sand, Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Teman X Sessionstyper 

4X Omställning har utformats utifrån tre teman. Vardera temat har i sin tur formulerats för att ringa in aktuella samhällsutmaningar, starka frågor och hållbarhetens tvärande natur: 

• Biologisk mångfald X Framtidsrustade samhällen 
• Framtidens energi X Klimat 
• Inkludering X Att lära för framtiden 

Temana bottnar i den process som utvecklats för att ta fram uppsats-teman för mastersstudenterna i Uppsatskluster för hållbar utveckling. I den processen samlas aktörer från hela samhället och nyckelaktörer från akademin. Det säkerställer att ingångarna är samhällsrelevanta, efterfrågade och har stark akademisk relevans. 

För att kunna angripa de här komplexa temana på olika sätt har konferensen designats utifrån tre olika sessionsformer: Mötesplats, Kunskapsfördjupning och Studentpresentationer. Varje format satte vikt vid olika värden och helheten gav deltagarna stor variation av innehåll. Något som bland annat gav sessionerna ett extra lyft: 

– Maria Ölund från Focali och jag samarrangerade både kunskapsfördjupningen och mötesplatsen om biologisk mångfald och framtidsrustade samhällen. Det var flera deltagare som var med på båda passen, men också några som tillkom mellan fördjupningen och mötesplatsen och några som valde andra spår. Det visar att upplägget med att antingen följa tematiska spår eller kunna kryssa mellan dem fungerade väl och berikade dynamiken mellan studentpresentationer, kunskapsfördjupning och kontaktskapande möten, menar Mikael Östblom, GGBC och Wexsus. 

Inom temat Biologisk mångfald X Framtidsrustade samhällen kunde deltagarna först se tre studentpresentationer med olika ingångar till ämnet, sen fördjupa sig i aktuella rapporter från IPCC och Mi6, för att till slut avrunda med att möta personer som arbetar i skärningspunkten mellan naturen och samhällsutvecklingen. Det stod såklart deltagarna fritt att blanda sessioner från alla tre teman. 

Vad ska vi göra nu då? 

Hela dagen avslutades med en sammanfattning av Martin Hultman, Göteborgs universitet, som framhöll att studentpresentationerna hade varit särskilt givande att ta del av. Men deltagarna fick också ett smakprov på den kunskap som Martin sammanställt i sin kommande bok, bland annat genom att publiken fick pröva hur det kan kännas vara ett vattendrag, så som en å eller sjö.

Bild

– Det här är en affektiv pedagogisk metod för att stärka våra band till naturen. Vi prövar hur det kan kännas att vara en å. Det handlar om att sätta in människan och sig själv i naturen, och bryta av idéer som sätter människan utanför eller över naturen, säger Martin Hultman, Göteborgs universitet. 

För att komma framåt med samhällets omställning, menar Martin Hultman att vi nu behöver identifiera och använda hävstänger, de områden där vi med så lite kraft som möjligt kan åstadkomma så mycket som möjligt. Och det är bråttom. 

– Den naturvetenskapliga tolkningen är att vi håller på att lämna ”livets korridor”. De planetära gränserna övertrasseras och skapar ett nödläge, förutsättningarna som möjliggjort livet så som vi känner det håller på att gå förlorade. Det nödläget har även tvärvetenskapliga hum-sam forskare börjat konstatera när man studerar mekanismerna som håller tillbaka omställningen. Övergripande ideologi, intressen och identitet styr i fel riktning i förhållande till planetens gränser, fortsätter Martin Hultman.  

Potentiella hävstänger är lösningar som träffar alla de obstruerande (hindrande) mekanismerna och samtidigt är demokratiskt organiserade, önskvärda och väl beprövade. Några exempel som lyftes var legala rättigheter för natur, ekologiska maskuliniteter och omsorgsfull nerväxt. 

Hur är då tillståndet för hållbar utveckling i Västsverige? 

För att kunna besvara den frågan på ett trovärdigt och tillfredsställande sätt krävs det å ena sidan mål och å andra sidan nyckeltal som konkretiserar målen. På den fronten gör Wexsus just nu ett unikt arbete. Genom att arbeta med data som redan finns samlad och tillgänglig har Martin Eriksson på Wexsus målsatt nyckeltal för att synliggöra hur det går för västsvenska kommuner i deras arbete att bidra till de Globala målen. Arbetet är inte helt färdigt, men konferensens deltagare fick en försmak på det resultat som kommer fortsätta bearbetas under hösten. 

Angående vilka kommuner som får bäst och sämst resultat säger Martin så här: 

– Övergripande kan vi konstatera att flera mål behöver fler nyckeltal och en del nyckeltal saknar aktuella data. Det är klart att vi kan lyfta fram några kommuner som presterar bättre och sämre. Men det här är ju ingen tävling. Om någon vinner, innebär det ju att alla andra förlorar. Det går inte att se på det här som en tennisranking eller topplista. Resultatet kan däremot användas för att klarlägga läget och möjliggöra välgrundade prioriteringar. 

Omställningen fortsätter 

4X Omställning är slut för den här gången, men Uppsatskluster för hållbar utveckling fortsätter redan nu i maj. Huvudtemat "Rättvis klimatomställning" är redan beslutat. Nu påbörjas processen för att identifiera starka underteman till Uppsatskluster III 2026-2027 med en workshop den 26 maj. Därför söker Wexsus fler engagerade samhällsaktörer och lärare på masternivå som vill vara med och forma nästa omgång.

Med utgångspunkt i lärdomar från Uppsatskluster I-II, aktuella frågeställningar och nya insikter skapar vi ett gemensamt rum för samtal och fördjupning. Workshoppen erbjuder möjlighet att tillsammans utforska frågor, perspektiv och utmaningar som är relevanta för kommande masteruppsatser - och omställningen i Västsverige.

Vill du delta på workshoppen den 26:e maj 14.30 - 16.00? Kontakta Karin Bylund.