Uppsatsklustret 2024/2025: Masterstudenternas uppsatser

Fullständig titel

Att lära för framtiden i sektorsövergripande samverkan: Att utforska potentialen att accelerera utbildning för hållbar utveckling i oavsiktliga lärmiljöer

Abstract

Denna studie syftar till att undersöka om – och på vilket sätt – svenska sektorsövergripande samarbeten för beredskap och regional utveckling, utöver sin operativa funktion, kan bidra till utvecklingen av kompetenser som identifierats som avgörande för att möta framtida samhällsutmaningar.

Det teoretiska ramverket bygger på teorin om transformativt lärande, UNESCO:s (2017) ramverk för hållbarhetskompetenser samt begreppet futures literacy (Vinnova, 2024). Detta tvärvetenskapliga ramverk gör det möjligt att koppla informella lärprocesser i professionella sammanhang till tidigare identifierade kompetensbehov för hållbara och resilienta samhällen.

Studien baseras på en kvalitativ forskningsdesign, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva yrkesverksamma från offentliga och privata organisationer, alla engagerade i sektorsövergripande samarbeten. Materialet analyserades genom riktad innehållsanalys, där hållbarhetskompetenser användes som förutbestämda kodningskategorier för att identifiera lärandemönster som beskrevs av deltagarna.

Resultaten visar att flera hållbarhetskompetenser återfanns i varierande grad i deltagarnas reflektioner. Mest framträdande var kompetenserna samarbete, systemtänkande, strategiskt tänkande och framtidsorienterat tänkande (anticipatory competence), varav vissa överlappar med futures literacy-begreppet. Dessutom identifierades ett möjligt tillägg till ramverket, benämnt community awareness (samhällsmedvetenhet). Resultaten tyder på att sektorsövergripande samarbeten kan stödja informellt lärande och kompetensutveckling som är relevanta för framtida samhällsutmaningar – även när sådana utfall inte är uttryckligen avsedda.

Författaren

Alma Castro Niklasdotter skrev sin masteruppsats inom programmet Utbildning för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet.

Läs Almas uppsats i sin helhet här.

Fullständig titel

Stadsbor som ledare i bevarandet av biologisk mångfald, ett arbetsintegrerat lärandeperspektiv: Trollhättans stad

Abstract

Bevarandet av biologisk mångfald i urbana miljöer kräver aktivt engagemang från invånarna, men befintliga ramverk förbiser ofta deras potential som ledare. Denna studie undersöker hur metoder för arbetsintegrerat lärande (Work-Integrated Learning, WIL) kan bidra till att göra stadsbor till ledare för biologisk mångfald inom Trollhättans stad. Med utgångspunkt i aktivitetsteori, intressentteori och transformativt ledarskap analyseras hur samhällsengagemang kan stärkas genom strukturerad ledarskapsutveckling.

En blandad metodansats användes, där enkätundersökningar kartlade invånarnas medvetenhet om biologisk mångfald, medan policy- och litteraturanalyser identifierade praktiska handlingsmöjligheter. Dessutom genomfördes praktiska engagemangsinitiativ, såsom square-foot farming (odling i små modulära ytor). Arbetsintegrerat lärande fungerade som grund för att omsätta teoretisk kunskap i konkret arbete med naturvård i staden.

Resultaten visar att intressentengagemang spelar en avgörande roll för att förändra styrningen av biologisk mångfald – från toppstyrda policys till initiativ som drivs av lokalsamhället. Studien visar också hur stadsnära naturvård kan bli självförstärkande genom att kombinera strukturerad ledarskapsutveckling med erkännande och motivation.

Forskningsbidraget är både teoretiskt och praktiskt: studien breddar tillämpningen av WIL inom miljöledarskap, vidareutvecklar aktivitetsteori i en urban hållbarhetskontext och erbjuder en modell som kan tillämpas av kommuner som vill stärka invånares engagemang för biologisk mångfald. Policyslutsatserna pekar på att stadsplanering bör prioritera invånarlett naturvårdsarbete genom kontinuerligt lärande, deltagande styrning och incitamentsstrukturer. Genom att positionera invånarna som nyckelaktörer i arbetet med biologisk mångfald erbjuder studien ett ramverk för att överbrygga ledarskapsluckor i urban ekologisk förvaltning.

Författaren

Joyeeta Roy gjorde sin masteruppsats inom programmet Ledarskap i digitaliserade organisationer vid Högskolan Väst.

Läs Joyeeta uppsats i sin helhet här.

Fullständig titel

Integrering av marina indikatorer i företagens hållbarhetsrapportering (ESG): en empirisk studie

Kort sammanfattning

Företagens hållbarhetsrapportering har under de senaste två decennierna fått ett oöverträffat genomslag inom både akademi och näringsliv. Ramverk och standarder för Environmental, Social and Governance (ESG) används i stor utsträckning som effektiva verktyg för att redovisa hållbarhetsarbete, baserade på vetenskapliga mått och indikatorer som kvantifierar mänsklig påverkan på biosfären – särskilt miljöpåverkan. De flesta miljöindikatorer är dock landbaserade, vilket innebär att havens tillstånd och påverkan representeras i mycket begränsad utsträckning.

För att bättre hantera denna obalans behövs praktiska och operativa marina indikatorer som kompletterar de landbaserade. Denna studie granskar centrala ramverk och standarder från utvalda aktörer inom hållbarhetsrapportering – såsom Global Reporting Initiative (GRI), Sustainability Accounting Standards Board (SASB) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) – och jämför deras indikatorer med målen i FN:s globala mål nummer 14 (SDG 14): Hav och marina resurser.

Resultaten belyser bristerna i befintliga marina mått och indikatorer, identifierar skillnader mellan de granskade standarderna och föreslår hur potentiella marina indikatorer kan integreras i framtida rapporteringsmetoder. En sådan integration skulle inte bara bidra till att uppnå målen inom SDG 14, utan även stärka medvetenheten och ansvarstagandet hos marina aktörer i arbetet med att bevara och hållbart använda haven, haven och marina resurser.

Studien bidrar till ökad transparens i redovisningen av marina hållbarhetsdata och understryker vikten av att inkludera marina indikatorer i ESG-ramverk för att möjliggöra en mer heltäckande och balanserad bedömning av den miljömässiga dimensionen av hållbarhet.

Författaren

Scott Sujin Diao skrev sin masteruppsats inom programmet Hav och samhälle vid Göteborgs universitet.

Läs Scotts uppsats i sin helhet här.

Fullständig titel

Vad är acceptabelt? En studie av hur beslutsfattare beaktar policyattityder vid utformningen av klimatpolitik

Sammanfattning

Trots omfattande forskning om faktorer som påverkar medborgares attityder till klimatpolitik är det relativt lite känt om huruvida beslutsfattare faktiskt beaktar dessa faktorer när de utformar klimatpolitiska åtgärder. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka faktorer beslutsfattare tar hänsyn till för att uppnå acceptans och godtagbarhet när klimatpolitik utformas. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare i Trollhättan och genomfördes som en enskild fallstudie. Vidare undersöktes hur deras överväganden överensstämmer med de faktorer som tidigare forskning identifierat som viktiga för medborgare.

Analysen visade att ex post-acceptans (acceptans efter genomförande) tycktes vara viktig för beslutsfattarna, medan allmänheten ofta uppgavs vara omedveten om politiska förslag under utformningsfasen, vilket gjorde ex ante-acceptabilitet (acceptans innan beslut) mindre relevant ur beslutsfattarnas perspektiv.

Beslutsfattarna beaktade flera teman som enligt tidigare forskning påverkar medborgarnas attityder – däribland personliga kostnader kontra kollektiva nyttor, upplevd effektivitet och kombinationen av styrande och stödjande åtgärder. Däremot uppmärksammades andra centrala faktorer som ofta framhålls i forskningen i liten utsträckning, såsom fördelningsrättvisa, miljörättvisa och anpassning av information till olika grupper.

De flesta beslutsfattare verkade anta att kommunikation och förklaringar till varför klimatpolitik är viktig räcker för att skapa acceptans, trots att forskning inom området visar att upplevd rättvisa och effektivitet är de mest avgörande faktorerna för medborgarnas attityder till klimatpolitiska beslut.

Framtida forskning kan replikera studien i andra kontexter eller pröva resultaten genom kvantitativa metoder.

Författaren

Leoni Axmann skrev sin masteruppsats inom programmet Statsvetenskap: miljöstyrning och beteende vid Göteborgs universitet

Läs Leonis uppsats i sin helhet här.