Västsveriges mest citerade forskning om SDG 1 - Ingen fattigdom

Denna artikel ger en jämförande översikt av historisk ekonomisk ojämlikhet i de två mest ojämlika regionerna i världen, nämligen Latinamerika och Afrika. Den undersöker nya studier som ger kvantitativa uppskattningar av inkomst- och/eller förmögenhetsjämlikhet i de två kontinenterna, med fokus på perioden 1650 till 1950. 

Artikeln visar att även om forskare i de två regionerna ofta har använt liknande metoder, så överensstämmer deras resultat sällan. Den framhäver hur forskare i Latinamerika och Afrika tenderar att förbli geografiskt isolerade, vilket hindrar dem från att dra nytta av lärdomar från sina kontinentalgrannar när det gäller både källor och metoder.

Västsvenska författare:

Till artikeln: doi.org/10.1080/20780389.2021.2024073

Relaterar till SDG 1, SDG 10

Field-Weighted Citation Impact: 28.19

Under 1900-talet blev Sverige känt för sin jämna inkomst- och förmögenhetsfördelning, sin omfattande välfärdsstat och sin starka socialdemokrati. Historiker och samhällsvetare har ofta tolkat detta som en naturlig fortsättning på en längre historisk utveckling av jämlikhet, med rötter i tidigmoderna självständiga bönder eller en unik svensk, egalitär och konsensusinriktad politisk kultur. 

Denna artikel ifrågasätter dock denna tolkning av en svensk Sonderweg. År 1900 hade Sverige några av de mest ojämlika röstlagarna i Västeuropa och större ekonomisk ojämlikhet än USA. Artikeln hävdar istället att 1900-talets jämlikhet har sina rötter i exceptionellt välorganiserade folkrörelser efter 1870, präglade av en stark egalitär motkultur och brett folkligt deltagande i politiken.

Västsvenska författare:

Länk till originalartikeln: dx.doi.org/10.1093/pastj/gtz010

Relaterar till SDG 1, SDG 10

Field-Weighted Citation Impact: 20.5

Europeiska unionen har infört olika strategier och åtgärder för att hantera effekterna av covid-19-pandemin och främja återhämtning. Denna artikel granskar EU:s svar, inkluderande folkhälsoåtgärder för att begränsa viruset, och ekonomiska stödpaket som "NextGenerationEU", "European Support" för att mildra arbetslöshetsrisker (SURE) och den fleråriga budgetramen. 

Artikeln belyser EU:s insatser för att främja social välfärd och inkludering under pandemin samt analyserar utmaningar och lärdomar från krishanteringen. Studien betonar vikten av solidaritet, samarbete och resiliens samt behovet av att bygga mer robusta vårdsystem, stärka socialt skydd, främja miljömässig hållbarhet och förbättra beredskap för framtida kriser.

Västsvenska författare: 

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1016/j.glt.2023.10.003

Relaterar till SDG 1

Field-Weighted Citation Impact: 6.21

Denna artikel granskar idén om staten som en central aktör i skapandet, spridningen och utnyttjandet av innovationer för tillväxt och social välfärd, ofta kallad "den entreprenöriella staten". Författarna jämför detta perspektiv med teorier och empiriska bevis på mikroekonomiska innovationsprocesser som betonar välfungerande marknader, fri konkurrens och självständigt entreprenörskap. 

Artikeln identifierar brister i konceptet "den entreprenöriella staten" och påpekar att (i) empiriskt stöd för effektiviteten av statliga industripolitiska och innovativa insatser är svagt, (ii) sådana insatser ofta misslyckas på grund av informations- och incitamentsproblem, och (iii) det ensidiga fokuset på kunskapsskapande via FoU och subventioner bortser från vikten av kunskapsspridning genom kommersiell exploatering. 

Författarna argumenterar för att en mer teoretiskt grundad strategi, där staten investerar i kunskap och säkrar förutsättningar för fria och konkurrenskraftiga marknader, kan leda till en mer innovativ ekonomi.

Västsvenska författare: 

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1007/s11138-020-00508-7

Relaterar till SDG 1, SDG 9

Field-Weighted Citation Impact: 5.87

Utgifterna för sjukvård som betalas direkt ur egen ficka (OOP) har ökat stadigt i Bangladesh, vilket försämrar det ekonomiska skyddet för många hushåll. Studien undersökte förekomsten av katastrofala hälsoutgifter (CHE) och fattigdom orsakad av OOP, samt deras bakomliggande faktorer. 

Med data från den nationella hushållsundersökningen 2016 (46 076 hushåll) identifierades hushåll som spenderade >10 % av sin totala eller 40 % av sin icke-matrelaterade budget på sjukvård som drabbade av CHE. 

Resultaten visar att 24,6 % och 10,9 % av hushållen mötte CHE beroende på tröskeln som användes, och att detta främst drabbade de fattiga. Under 2016 föll cirka 4,5 % av befolkningen (8,61 miljoner människor) i fattigdom på grund av OOP. Viktiga faktorer bakom CHE och fattigdom var användning av privata vårdfaciliteter, äldre hushållsmedlemmar, kroniska sjukdomar och geografisk plats. 

Studien rekommenderar att minska den ekonomiska bördan genom att reglera den privata hälsosektorn och införa förskottsfinansiering för att täcka vård för äldre och kroniskt sjuka.

Västsvenska författare: 

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1093/inthealth/ihab015

Relaterar till SDG 1, SDG 3

Field-Weighted Citation Impact: 5.42

Afrikanska länder påverkas hårt av de hälsomässiga, ekonomiska och sociala effekterna av covid-19. Regeringarna har infört strikta nedstängningar för att begränsa smittspridningen, vilket har hotat livsmedelssäkerheten, eftersom många hushåll och jordbruk drabbats på en kontinent där jordbruket är en central del av ekonomin. 

Artikeln baseras på kvantitativa data från GeoPoll och analyserar sambandet mellan oro för den lokala smittspridningen, covid-19:s ekonomiska effekter och ökade bekymmer kring matförsörjning. Kvalitativa data från 12 länder söder om Sahara visar att nedstängningar har skapat oro för livsmedelssäkerhet som en hälso-, ekonomisk och mänsklig rättighetsfråga. Med en probitmodell visar resultaten att oro för lokal smittspridning och ekonomiska konsekvenser ökar sannolikheten för matrelaterade bekymmer. 

Regeringar har svarat med stödåtgärder för de mest utsatta, men artikeln förespråkar en feministisk ekonomisk ansats som betonar ökad användning av dataanalys för att bättre förutsäga effekterna av regleringsinsatser under återhämtningen och efter pandemin.

Västsvenska författare:

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1007/s13280-020-01481-y 

Relaterar till SDG 1, SDG 2, SDG 3, SDG 10, SDG 16

Field-Weighted Citation Impact: 5.19

Denna studie undersökte sambandet mellan inkomstojämlikhet och hjärtsviktsutfall. Enligt hypotesen om inkomstojämlikhet påverkar inkomstfördelningen inom ett samhälle befolkningens hälsa, där större ojämlikhet är kopplad till sämre hälsoutfall. Studien analyserade hjärtsviktsutfall från två stora kliniska prövningar i 54 länder, där länderna delades in i tertiler baserade på Gini-koefficienten (0 % = absolut jämlikhet, 100 % = absolut ojämlikhet). Resultaten justerades för prognostiska faktorer, BNP per capita, utbildningsindex, sjukhussängsdensitet och hälsovårdspersonalens täthet.

Bland 15 126 patienter bodde 5 320 i länder med låg ojämlikhet (Gini <33 %), 6 124 i länder med medelhög ojämlikhet (33–41 %) och 3 772 i länder med hög ojämlikhet (>41 %). Trots att patienter i länder med hög ojämlikhet generellt var yngre, oftare kvinnor och hade färre samtidiga sjukdomar, visade resultaten att de hade signifikant sämre hjärtsviktsutfall. Risken för hjärt-kärldöd eller sjukhusinläggning var 1,46 gånger högre, och risken för död av alla orsaker var 1,30 gånger högre efter justering för socioekonomiska faktorer.

Studien konstaterar att större inkomstojämlikhet är kopplad till sämre hjärtsviktsutfall, med en påverkan jämförbar med stora samtidiga sjukdomar. En djupare förståelse för dessa samband kan bidra till att förbättra vården för hjärtsviktspatienter.

Västsvenska författare:

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1016/j.jchf.2018.11.005

Relaterar till SDG 1, SDG 10

Field-Weighted Citation Impact: 4.57

Denna artikel analyserar svenska kommunala handlingsplaner för att förebygga våldsbejakande extremism. Sverige började anta sådana lokala strategier 2015, och hittills har cirka 40 % av kommunerna utarbetat sådana planer. 

Artikeln undersöker hur policyidéer har överförts från internationella och transnationella nivåer till den nationella svenska diskursen och vidare till lokala kommuner. Detta sker ofta utan djup förståelse för eller reflektion över lokala behov, såsom förekomsten av extremistgrupper eller våldsradikalisering.

Studien visar att många planer fokuserar på att instruera skolor och socialtjänster att utveckla system för att identifiera risksignaler. Lärare uppmanas bland annat att övervaka och rapportera elever som kan vara radikaliserade till polisen eller säkerhetspolisen. Dessa policyidéer sprids sedan horisontellt till närliggande kommuner. Genom kritisk diskursanalys granskar artikeln konsekvenserna för läraryrket och hur instruktionerna om att övervaka elevernas tankar och beteenden kan förändra förutsättningarna för deras sociala praktik.

Västsvenska författare: 

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1177/2158244019837462

Relaterar till SDG 1, SDG 16

Field-Weighted Citation Impact: 3.86

Efter 40 år av reformer och "öppning" har Kina uppnått anmärkningsvärda ekonomiska framgångar, men detta har också lett till omfattande miljöförstöring. 

Denna studie analyserar långsiktiga data för att undersöka om Kina upplever en frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan samt hur landet står i relation till SDGerna när det gäller att minska regionala skillnader, klyftan mellan stad och landsbygd, social ojämlikhet och markbaserade effekter på haven.

Resultaten visar att Kinas strävan efter en "ekologisk civilisation" sedan 2015 har lett till en frikoppling för flera stora föroreningar, medan stark koppling kvarstår för koldioxidutsläpp. Framsteg har gjorts inom hälso- och sjukvård, fattigdomsbekämpning och jämställdhet i utbildning, men inkomstklyftor mellan regioner och mellan stads- och landsbygdsbefolkningar består. Även om mycket återstår för att uppnå de globala målen, ger Kinas kombination av ekonomisk tillväxt och hållbarhetsinsatser värdefulla insikter för andra länder.

Västsvenska författare:

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1126/sciadv.aau9413

Relaterar till SDG 1, SDG 3, SDG 4, SDG 5, SDG 8, SDG 10, SDG 11, SDG 13, SDG 14

Field-Weighted Citation Impact: 3.78

Denna artikel introducerar begreppet "socialförsäkringskunnighet" (social insurance literacy), som beskriver individers förmåga att förstå och agera utifrån information om socialförsäkringssystem, samt hur väl systemen kommunicerar med sina klienter. Begreppet definieras genom en genomgång av närliggande koncept som hälsokunnighet, ekonomisk kunnighet, rättslig förmåga, socialförsäkringskunnighet och försäkringskunnighet. Begreppet utvecklades genom en litteraturöversikt, en konceptuell analys inom socialförsäkringsområdet samt en workshop.

Socialförsäkringskunnighet definieras som individers förmåga att få tillgång till, förstå och agera på information inom ett socialförsäkringssystem, kopplat till hur begriplig informationen från systemet är. Definitionen grundas på teorier från sociologi, socialmedicin och folkhälsa. Socialförsäkringskunnighet ger en teoretisk grund för att analysera faktorer som påverkar individers erfarenheter av socialförsäkringssystem. Det är relevant för rehabiliteringsprofessionella då det belyser hur interaktioner mellan individer och system kan påverka rehabiliteringsprocessen. 

Nästa steg i forskningen är att utveckla ett mätinstrument för socialförsäkringskunnighet, vilket kommer att få praktiska tillämpningar inom rehabilitering.

Västsvenska författare:

Länk till originalartikeln: doi.org/10.1080/09638288.2019.1672111

Relaterar till SDG 1

Field-Weighted Citation Impact: 3.77