Västsveriges mest citerade forskning om SDG 11 - Hållbara städer

Konceptet med uppkopplade och automatiserade fordon (CAVs) möjliggör omedelbar delning av trafikinformation mellan fordon. Det innebär att ett fordons körbeteende inte längre enbart baseras på förarens begränsade observationer. Genom att använda den delade informationen kan CAVs köra mer ansvarsfullt, exakt och effektivt. 

I denna studie föreslås en modell för att följa bilar, baserad på förstärkningsinlärning, med syftet att förbättra framkomlighet, bränsleförbrukning och säkerhet vid signalreglerade korsningar i realtid. Resultatet visar att en effektiv styrning kan läras in genom att definiera en lämplig belöningsfunktion, och att modellen fungerar väl under olika trafikförhållanden och trafiksignaler med varierande cykellängd. Studien visar på stor potential för förstärkningsinlärning inom transportforskning och tillämpningar.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1109/TITS.2019.2942014

Relaterar till SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 12.08

Det är välkänt att mänskliga förares begränsningar, olikheter och själviskhet påverkar stadens transportsystem negativt. För att hantera dessa brister har transportsystemen börjat omvandlas med hjälp av tekniska innovationer, särskilt uppkopplade och automatiserade fordon. 

I denna studie utvecklas en bilföljningsmodell för eldrivna, uppkopplade och automatiserade fordon baserad på förstärkningsinlärning, med målet att dämpa trafikvågor (så kallad stop-and-go-trafik) som orsakas av mänskliga förare och samtidigt förbättra elenergianvändningen. Jämfört med traditionella modeller minskar denna metod behovet av förhandsantaganden och har förmågan till självständig inlärning och korrigering. 

Experiment visar att modellen kan förbättra framkomligheten och minska både trafikstörningar och elförbrukning.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.apenergy.2019.114030

Relaterar till SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 11.93

En korrekt hantering av farlig rökgasaska från kommunal avfallsförbränning (MSWIFA) är viktig. Genom att använda alkaliaktiveringsteknik kan man inte bara binda tungmetaller i askan, utan även utnyttja dess puzzolanska egenskaper för att tillverka byggmaterial. 

I denna studie undersöktes möjligheten att använda natriumsilikat som aktivator samt hur tillsats av metakaolin påverkar egenskaperna hos det alkaliaktiverade materialet (AAFA). Resultaten visade att en inblandning av 10 % metakaolin ökade tryckhållfastheten efter 28 och 90 dagar med upp till 200 % jämfört med AAFA utan metakaolin. Ökad mängd natriumsilikat förbättrade också hållfastheten. Huvudreaktionsprodukten var C-S-H-gel, och i material med metakaolin (AAFM) bildades även ettringit. Dessutom visade lakningstester efter 28 och 210 dagar att utsläppen av tungmetaller som Zn, Cu, Pb, Cd, Cr och Ni kunde minskas till under 1 % av ursprungsnivåerna, vilket uppfyller kinesiska miljökrav.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.jhazmat.2020.123451

Relaterar till SDG 11, SDG 12

Field-Weighted Citation Impact: 10.22

Forskning om automatiserad körning har hittills främst fokuserat på motorvägar, men intresset växer för stadsmiljöer. 

I detta positionspapper intervjuades 16 forskare inom människa–maskininteraktion om automatiserade fordon (AV) och samspelet med oskyddade trafikanter (VRUs) i städer. Forskarna trodde inte på fullt autonoma fordon inom de närmaste decennierna, utan snarare på delvis automatiserade tjänster. Smart infrastruktur och åtskillnad mellan AV och VRUs lyftes fram som viktigt, men kostnader och underhåll sågs som hinder. De flesta ansåg att externa gränssnitt (eHMIs) kan förbättra samspelet, men att icke-verbal kommunikation förblir central. AR bedömdes ha potential men vara begränsad till forskningsbruk i nuläget.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.trip.2020.100293

Relaterar till SDG 9, SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 9.17

Studien undersöker tre typer av konstgjorda lättviktsballastmaterial (ALCAs) framställda med 70 % bottenaska från avfallsförbränning och olika bindemedel: Portlandcement, masugnsslagg (GGBFS) och flygaska (FA). Dessa ALCAs ersatte naturlig ballast i betong med upp till 100 %. 

Resultaten visar att ALCAs förbättrar betongens porstruktur och övergångszon (ITZ), vilket stärker motståndet mot kloridinträngning. Dessutom minskar kostnaden, och de ALCAs som använder GGBFS och FA (utan cement) ger bäst hållbarhet och lägst koldioxidutsläpp.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.conbuildmat.2022.129993

Relaterar till SDG 11, SDG 12, SDG 13

Field-Weighted Citation Impact: 8.99

Effektiv hantering av trafikolyckor i storstäder är avgörande för att återställa vägnätet och säkerställa mobilitet och trygghet. 

Denna studie undersöker hur uppkopplade och automatiserade fordon (CAVs) kan mildra trafikstörningar vid incidenter i miljöer med både CAVs och mänskligt styrda fordon. En trafikfördelningsmodell kombinerar makro- och mikroperspektiv, inklusive flaskhalsar och incidentpåverkan. Dynamisk signalstyrning anpassas efter incidenternas allvarlighetsgrad, och förutsättningar för systemets stabilitet analyseras. 

Resultaten visar att återhämtningsförmåga och stabilitet påverkas av incidentens omfattning, styrstrategi samt andelen och fördelningen av CAVs i trafiken.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1109/TITS.2023.3289983

Relaterar till SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 8.9

Bioraffinaderier ses som en lovande lösning för att omvandla organiskt fast avfall till flera bioprodukter genom olika tekniker. Denna studie ger en översikt över hur jordbruks-, industri- och stadsavfall i Kina kan användas i bioraffinaderier för att stödja en cirkulär bioekonomi. 

Studien inkluderar en teknisk och ekonomisk bedömning samt identifierar utmaningar och framtidsperspektiv. Resultaten visar att olika typer av fast avfall är avgörande för att integrera bioraffinaderier i en hållbar bioekonomi. För att nå detta krävs samordnad utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer, samt fördjupad forskning.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.indcrop.2020.112568

Relaterar till SDG 7, SDG 9, SDG 11, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 8.37

Mobility-as-a-Service (MaaS) lyfts ofta fram som en lösning på dagens transportproblem, men storskalig implementering har gått långsamt. Denna studie undersöker hur olika faktorer påverkar utvecklingen av MaaS, baserat på fallstudier i Finland och Sverige. 

Analysen bygger på institutionell teori och beaktar formella och informella faktorer på makro-, meso- och mikronivå. Exempelvis påverkar lagstiftning, affärsmodeller, samverkanskultur och individers vanor utvecklingen. Viktigt är också hur väl MaaS passar hushållens konkreta transportbehov. 

Studien ger vägledning till både offentliga och privata aktörer och betonar behovet av anpassad lagstiftning, stadsplanering, samt affärsmodeller som gynnar alla parter i MaaS-ekosystemet.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.tra.2019.09.028

Relaterar till SDG 9, SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 8.19

Klimatförändringar väntas leda till fler och intensivare värmeböljor i Sydasien, särskilt i kombination med befolkningstillväxt. Denna studie använder modeller för att uppskatta framtida exponering för dag- och nattvärmeböljor under olika samhällsscenarier (SSP) mellan 2061 och 2100. 

Resultaten visar att exponeringen ökar mest i scenariot SSP5-8.5, särskilt i den tätbefolkade Indo-Gangesslätten. Studien särskiljer effekterna av klimat och befolkningstillväxt och visar att deras samverkan kraftigt förvärrar exponeringen. Resultaten betonar vikten av att minska utsläpp och planera städer hållbart för att hantera framtida hälsorisker.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1029/2021EF002511

Relaterar till SDG 11, SDG 13

Field-Weighted Citation Impact: 7.33

Bioraffinaderikonceptet är centralt för att möjliggöra integrerad industriell produktion och hållbar ekonomisk utveckling. Genom att omvandla biomassa och avfall till värdefulla produkter i ett slutet kretslopp kan bioraffinaderier bidra till att möta energibehov, minska beroendet av fossila bränslen och hantera avfall på ett resurseffektivt sätt. 

Effektiv näringsåtervinning och avfallshantering kräver dock energikrävande processer och goda insamlings- och förbehandlingsrutiner. Biorefinaderier har särskild potential att producera både biobränslen och organiska gödselmedel, men kan behöva anpassas till lokala förhållanden som decentraliserade lösningar. För att främja teknikens utveckling krävs fortsatt innovation, nya affärsmodeller och verktyg för att bedöma hållbarheten inom den cirkulära bioekonomin.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.rser.2020.109876

Relaterar till SDG 7, SDG 11

Field-Weighted Citation Impact: 7.1