Västsveriges mest citerade forskning om SDG 15 - Ekosystem och biologisk mångfald

Ackumuleringen av plastskräp i naturen är ett globalt problem som påverkar ekonomi, djurliv och människors hälsa, vilket driver behovet av hållbar plastanvändning. Brist på konsensus kring definition och kategorisering av plastskräp, särskilt mikroplast, leder till förvirring och kan hindra forskning och åtgärder.

Artikeln föreslår en enhetlig terminologi och ett ramverk för att definiera och kategorisera plastskräp. Förutom storlek inkluderar ramverket fysikalisk-kemiska egenskaper (polymerkomposition, tillstånd, löslighet) som definierande kriterier samt storlek, form, färg och ursprung som klassificerare. Syftet är att främja enighet inom forskar- och regleringsvärlden och skapa en stark vetenskaplig grund för hantering av plastföroreningar.

Västsvenska författare:

Till artikeln: doi.org/10.1021/acs.est.8b05297

Relaterar till SDG 3, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 39.68

Snabba åtgärder mot klimatförändringar är avgörande, och storskaliga trädplanteringsinitiativ ses ofta som en lösning för att binda koldioxid och motverka stigande temperaturer. Men om trädplantering genomförs utan tillräcklig planering kan det i stället leda till ökade utsläpp, förlorad biologisk mångfald och negativa effekter på landskap och försörjning. 

Denna artikel lyfter därför de främsta miljöriskerna med trädplantering i stor skala och presenterar tio "gyllene regler" för hur skogsrestaurering kan utformas för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och hållbara försörjningsmöjligheter. Bland reglerna finns att skydda befintlig skog först, inkludera lokalsamhällen, och satsa på naturlig återväxt och genetiskt mångfaldigt växtmaterial. 

Författarna betonar vikten av långsiktiga strategier och lokalt engagemang för att skapa effektiva, varaktiga kolsänkor som också gynnar människor och ekosystem. Detta arbete lyfter fram hur restaurering kan bidra till hållbar lokal ekonomi, skapa arbetstillfällen och stärka försörjningsmöjligheter.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1111/gcb.15498

Relaterar till SDG 8, SDG 13, SDG 15, SDG 16

Field-Weighted Citation Impact: 24.82

Det asiatiska vattentornet – Hindu Kush–Karakoram–Himalaya-systemet, även kallat den tredje polen – är världens största reservoar av fruset vatten utanför polarområdena och försörjer nästan två miljarder människor med vatten. 

Klimatförändringar har lett till kraftig uppvärmning i området, vilket rubbar balansen i systemet genom att snö och is smälter allt snabbare och omvandlas till flytande vatten. Denna omvandling visar på en geografisk obalans mellan södra och norra delar, till följd av samspelet mellan västvindar och den indiska monsunen. Detta påverkar i sin tur sötvattentillgången i både slutna (endorheiska) och öppna (exorheiska) avrinningsområden. Global uppvärmning förväntas förstärka dessa skillnader, med minskad vattenbrist i exempelvis Gula flodens och Yangtzeflodens avrinningsområden, men ökad brist i Indus- och Amu Darya-bäckenet. 

Framtiden för det asiatiska vattentornet är dock osäker och för att kunna förutse och hantera förändringar krävs både bättre övervakning i områden med brist på mätdata och utveckling av avancerade modeller som integrerar atmosfär, is och hydrologi. Sådana verktyg är avgörande för att kunna ta fram hållbara och anpassningsbara vattenförvaltningsstrategier i samverkan mellan uppströms- och nedströmsregioner.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1038/s43017-022-00299-4

Relaterar till SDG 6, SDG 13, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 20.78

Avskogning är den näst största källan till mänskliga växthusgasutsläpp och drivs främst av jordbruks- och skogsbruksutvidgning. Denna studie kartlägger hur tropisk avskogning mellan 2010 och 2014 ledde till cirka 2,6 gigaton koldioxidutsläpp per år, främst kopplade till nötkötts- och oljeväxtproduktion. 

En stor andel av utsläppen är kopplad till internationell handel, 29–39 % beroende på modell, vilket är högre än andelen handelsrelaterade utsläpp från fossila bränslen. Europa och Kina är stora importörer, och i många rika länder är utsläppen från importerad avskogning lika stora eller större än de från inhemskt jordbruk. 

Studien visar att avskogning utgör en betydande del av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan, särskilt i EU, och understryker behovet av konsumtionsbaserade utsläppsberäkningar och internationella policyåtgärder för att effektivt minska avskogningens klimatpåverkan.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.gloenvcha.2019.03.002

Relaterar till SDG 10, SDG 12, SDG 13, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 15.67

Klimatförändringar och andra mänskliga påverkansfaktorer på biologisk mångfald är ojämnt fördelade globalt, och deras samverkan varierar mellan land och hav. 

Denna studie analyserade globala data om klimat, markanvändning, resursutnyttjande, föroreningar, invasiva arter och befolkningstäthet. Resultaten visar att på land är flera påverkansfaktorer ofta starkt korrelerade, medan sambanden är svagare i marina miljöer. Klimatförändring var ofta negativt korrelerad med andra påverkansfaktorer på land, men positivt korrelerad i haven. 

Studien identifierar 11 olika "Anthropogenic Threat Complexes" (ATCs) – unika kombinationer av hot – som kan användas för att bättre förstå och förutsäga förändringar i ekosystem och biologisk mångfald. Resultaten betonar behovet av platsanpassade bevarandeprioriteringar, med olika strategier för land- respektive havsområden.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1002/pan3.10071

Relaterar till SDG 13, SDG 14, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 13.14

Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kemisk förorening utgör tre akuta globala kriser som är nära sammanlänkade och måste hanteras integrerat. Trots detta har kemisk förorening fått relativt lite uppmärksamhet inom biodiversitetsforskningen. 

Denna översikt visar att människoskapade kemikalier utgör ett växande hot mot ekosystem och biologisk mångfald, och att ignorera dessa effekter riskerar att undergräva bevarandeinsatser. För att hantera problemet krävs tvärvetenskapliga samarbeten mellan bland annat ekologi, ekotoxikologi och miljökemi. 

Nya metoder gör det nu möjligt att studera samspelet mellan kemikalier och ekosystem mer heltäckande, vilket öppnar för innovativa lösningar inom miljöskydd.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1111/gcb.16689

Relaterar till SDG 13, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 12.27

Den växande globala energianvändningen, i kombination med hållbarhetsmål för att minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen, driver på efterfrågan på ren energi såsom solkraft. Flytande solcellssystem (FPV), som placeras på vattenreservoarer, erbjuder flera fördelar jämfört med markbaserade solpaneler. Bland annat sparar de markyta, ökar verkningsgraden och minskar avdunstningen av vatten. 

I denna studie, som bygger på flera globala databaser över reservoarer och realistiska simuleringar av solcellsproduktion baserat på klimatdata, uppskattas att FPV-system som täcker 30 % av ytan på 114 555 reservoarer i världen skulle kunna generera omkring 9 434 ± 29 TWh el per år. Eftersom de flesta reservoarer ligger nära befolkningscentra och det finns möjlighet att bygga lokala energisystem, visar analysen att 6 256 samhällen eller städer i 124 länder – däribland 154 storstäder – skulle kunna bli självförsörjande med el från lokala FPV-anläggningar. En ytterligare fördel är att minskad avdunstning skulle kunna spara 106 ± 1 kubikkilometer vatten årligen. 

Studien visar alltså på en enorm potential för FPV-system på reservoarer, men lyfter också behovet av vidare forskning kring möjliga långsiktiga effekter av sådana storskaliga installationer.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1038/s41893-023-01089-6

Relaterar till SDG 6, SDG 7, SDG 13, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 11.24

Studien undersöker hur Citizen Science (CS) kan stödja hållbara omställningar genom att kombinera två perspektiv: ökad vetenskaplig produktivitet och stärkt koppling mellan vetenskap och samhälle. Tre nyckelvägar för påverkan identifieras: problemidentifiering, resursmobilisering och socio-teknisk samutveckling.

För att realisera denna potential måste CS hantera utmaningar som bredare och djupare deltagande, integrering av sociala och tekniska aspekter av hållbarhetsproblem, samt spänningar mellan CS och akademisk forskning. Studien bygger på litteraturgenomgång och fallstudier och ger insikter för projektledare, finansiärer och beslutsfattare som vill etablera eller utveckla CS-initiativ.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.respol.2020.103978

Relaterar till SDG 4, SDG 7, SDG 13, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 8.92

Beteendemässig flexibilitet tros minska arters risk för utdöende, men globalt stöd för detta har hittills saknats. Denna studie analyserar över 3 800 dokumenterade innovativa födosöksbeteenden hos fåglar och visar att arter med hög innovationsförmåga har lägre risk att dö ut och oftare har stabila eller växande populationer. 

Resultaten tyder på att innovativa arter är mer toleranta mot livsmiljöförstörelse – den främsta hotfaktorn för fåglar.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1038/s41559-020-1168-8

Relaterar till SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 8.52

Bioraffinaderier ses som en viktig lösning för att omvandla organiskt fast avfall från jordbruk, industri och städer till flera bioprodukter, och spelar en central roll i utvecklingen av en cirkulär bioekonomi. 

Denna studie ger en översikt av tillgängliga tekniker, genomför en teknisk-ekonomisk bedömning och identifierar flaskhalsar för hållbar tillämpning i Kina. Resultaten visar att avfallsvariation är avgörande för bioraffinaderiernas funktion. 

För att uppnå en hållbar cirkulär bioekonomi krävs samordnad utveckling av ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer samt fördjupad forskning, då det fortfarande finns ett stort gap mellan förväntningar och faktisk prestanda.

Västsvenska författare: 

Länk till artikeln: doi.org/10.1016/j.indcrop.2020.112568

Relaterar till SDG 7, SDG 9, SDG 11, SDG 15

Field-Weighted Citation Impact: 8.37