Uppsatskluster för hållbar omställning

Välj bland årets uppsatskluster

Årets teman för uppsatser har tagits fram i dialog med ett stort antal externa samhällsaktörer i Västsverige. Gemensamt för dessa aktörer är att de på olika sätt arbetar med omställningen till ett hållbart samhälle på systemnivå. De representerar en bred grupp inom offentlig, idéburen och privat sektor.

Samhällsaktörernas roll

Samhällsaktörerna verkar inom ramen för uppsatsklustren som rådgivande och dörröppnande parter. De ska inte ses som uppdragsgivare eller beställare, utan som engagerade samhällsaktörer som söker mer kunskap och fler perspektiv kring aktuella samhällsfrågor, och vill bidra till att relevant kunskap omsätts i praktiken. Allt för att öka takten på omställningen i Västsverige. 

Vad det innebär att skriva om ett av våra teman

Temana i uppsatsklustren speglar områden där aktörerna efterfrågar mer kunskap, fördjupning, lösningar och metoder för att kunna accelerera omställningen, både gemensamt och var för sig.

Temana beskriver också praktiska, organisatoriska och kunskapsmässiga utmaningar som aktörerna gemensamt står inför. De har ett tydligt västsvenskt fokus och kan angripas från flera olika perspektiv och metoder. Temana ska alltså inte ses som färdiga frågeställningar eller avgränsningar utan som just utmaningar aktörerna möter i sitt arbete.

Årets teman är mångfacetterade och rymmer organisatoriska, tekniska, kulturella och policynära aspekter. Det öppnar upp för en bredd av både kvalitativa och kvantitativa angreppssätt, såsom desktop research, intervjuer, policyanalys, explorativa studier och effektanalyser. 

Wexsus tillämpar inga förutbestämda begränsningar vad gäller metodval. Det är upp till dig som student att välja det som passar din frågeställning bäst. Utifrån temabeskrivningarna formulerar du (eller ni, om ni arbetar i par) ditt eget uppsatsprojekt, inklusive syfte, frågeställningar och avgränsningar. Detta görs med fördel i dialog med din eller er handledare.

Samtliga utmaningar är tvärsektoriella och kräver samverkan mellan västsvenska kommuner, företag, civilsamhälle, akademi och invånare.
 

Förlusten av biologisk mångfald är en akut samhällsutmaning som hotar ekosystemens stabilitet, människors hälsa och välmående, livsmedelsförsörjning och våra förutsättningar till hållbar omställning. I Västsverige hittar du varierade naturtyper, från marina miljöer i hav och sjöar till skog, jordbrukslandskap och urbana grönområden. Här samsas stora natur- och kulturvärden med ekonomiska möjligheter.

Klimatförändringar är en stark drivkraft till den negativa utvecklingen, samtidigt som en ökad biologisk mångfald skulle hjälpa oss att hantera och anpassa oss till förändringarna som sker. Våra ytor i mark, sjöar och hav är begränsade och ska bära en omfattande energiomställning, hållbart jordbruk, naturupplevelser och en återväxt av biologisk mångfald. Hur vi väljer att använda den är avgörande för hållbar omställning.

Detta kluster ska undersöka: 

Hur kan vi skapa bättre incitament, kunskap och samverkan för att fler aktörer i Västsverige ska värdera och stärka den biologiska mångfalden?

Frågor som rör markanvändning, energiproduktion, skolans roll, socialt engagemang och lokala naturvärden är centrala. Det finns också behov  av  nya metoder för att värdera och mäta den biologiska mångfalden, att utvärdera insatser som redan görs, att påverka människors kunskap och beteenden, samt få en ökad förståelse om hur olika samhällssektorer kan och vill bidra.

Exempel på delutmaningar inom biologisk mångfald:

• Vilka nya metoder och kunskapsunderlag kan användas för att öka medvetenheten om biologisk mångfald hos olika målgrupper såsom beslutsfattare, företagsledare och medborgare?
• Hur kan vi mäta, värdera och ta hänsyn till olika aspekter av den biologiska mångfalden såsom artrikedom, genetiska variationer inom samma art samt mångfalden av ekosystem?
• Hur kan skola och civilsamhälle stärka ungas engagemang och förståelse för biologisk mångfald? Hur ser arbetet ut idag?
• Vilka konsekvenser får energiomställningen på vår biologiska mångfald, på land och till havs?
• Hur påverkas den biologiska mångfalden i urbana områden, tex på grund av ljusföroreningar? Och hur kan vi motverka problemen?
• Hur påverkar lokal livsmedelsproduktion den biologiska mångfalden i våra jordar och hur kan den förbättras?
• Hur kan arbetet med biologisk mångfald förenas med arbetet med andra hållbarhetsmål på policy- och governance-nivå?

Samhällsaktörer som vill samarbeta kring detta tema:

• Trollhättan stad (Kommunstyrelsens förvaltning) 
• VGR (Regional utveckling och Naturbruksförvaltningen)
• Länsstyrelsen (Miljöavdelningen) 
• Gröna Klustret
   

Den gröna omställningen av energisystemet är en avgörande del av Sveriges klimatarbete – en omställning kantad av frågor som rör rättvisa, resursfördelning och samhällsacceptans. Västsverige har, som Sveriges största industriregion, särskilda utmaningar vad gäller tillgång till effekt allteftersom elektrifieringen fortskrider. Det skapar stora utmaningar för vårt elnät.

Omställningen i sig väcker intressekonflikter och aktualiserar nya och gamla spänningar mellan geografier, ideologiska ståndpunkter och pragmatism samt nationella mål och lokala förutsättningar. Frågor om hur kostnader och nyttor ska fördelas, hur kompensation kan utformas och hur motstånd kan förstås är centrala för att säkra långsiktighet. Samtidigt finns också stor potential för nya innovationer i både teknik och nya arbetssätt.

Energiplanering ska integreras i fysisk planering på kommunal och regional nivå, och nya energilösningar – som havsbaserad vindkraft eller småskaliga anläggningar – måste utformas med hänsyn till beredskap, biologisk mångfald och lokala näringar och behov. EU:s Green Deal och Sveriges nationella mål skapar möjligheter, men också behov av samordning och strategiska vägval för en mångfald av aktörer i Västsverige.

Detta kluster ska undersöka: 

Hur kan vi stärka stödet för en utbyggnad av en lokal och hållbar energiförsörjning i Västsverige?

Utmaningen rymmer både tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Den väcker frågor om hur innovativa metoder kan bidra till konstruktiva dialoger, acceptans och förståelse, hur barn och unga kan motiveras att delta i omställningen på lång sikt, samt hur stad-land-relationer påverkar energiomställningens förutsättningar. 

Det kräver helhetssyn, regionalt anpassade lösningar, lokal förankring och en fördjupad förståelse för de värden och intressekonflikter som påverkar energiomställningen i hela Västsverige. 

Exempel på delutmaningar inom hållbar energiförsörjning:

• Vilka samhällsekonomiska konsekvenser/effekter skulle utbyggnaden av lokala energilösningar få i Västsverige?    
• Vilka kompensationsmekanismer kan bidra till att öka stödet för lokala energilösningar? 
• Hur kan vi bättre förstå och motverka motstånd (ideologiskt, monetärt, kulturellt) mot en utbyggnad av lokal och hållbar energiförsörjning?
• Hur kan vi bättre förstå polariseringen mellan stad och land kopplat till energiförsörjningsfrågor? 
• Hur ser kunskapsläget ut idag bland olika grupper i samhället? Hur kan vi öka förståelsen och kunskapen om behovet av en hållbar energiförsörjning? 
• Hur kan vi motivera unga att vilja bidra till en hållbar energiomställning? 
• Hur hanterar och arbetar kommuner i Västsverige med frågan om hållbar energiförsörjning? 
• Hur kan vi arbeta energiförsörjning och samtidigt främja biologisk mångfald och beredskap/robusthet Västsverige?

Samhällsaktörer som vill samarbeta kring detta tema:

• Innovatum Science Park (Energikontor Väst)
• Länsstyrelsen (Miljöavdelningen)
• Agroväst
   

Segregation och social ojämlikhet utgör stora hinder för ett hållbart och sammanhållet samhälle. I Västsverige påverkar socioekonomiska skillnader människors livsvillkor, framtidstro och möjligheter till delaktighet. 

Särskilt barn och unga i utsatta områden upplever ofta en lägre framtidstro, vilket i sin tur påverkar individens hälsa och i förlängningen utbildningsval och samhällsengagemang. Risken är att stora grupper går miste om möjligheten att aktivt delta i formandet av framtidens arbetsliv och samhällsutvecklingen.

Samtidigt finns ett behov av att se social hållbarhet i relation till ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Hur samhällsinkludering kan bidra till klimatomställning, och vice versa, är en fråga som växer i betydelse. Att minska segregation är därför inte bara en social utmaning, utan en förutsättning för hållbar utveckling i hela samhället.

Detta kluster ska undersöka: 

Hur kan vi arbeta för minskad segregation i Västsverige, och samtidigt gynna fler eller alla dimensioner av hållbar utveckling?

För att möta dessa utmaningar krävs samordning och sektorsövergripande insatser i hela Västsverige. Samverkan mellan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv och akademi behöver organiseras på ett sätt som bygger långsiktighet. 

Bristande samordning riskerar inte bara att slösa resurser, utan också att underminera människors tillit till samhället. Fritids- och kulturaktiviteter, som idrott och föreningsliv, spelar en viktig roll för inkludering, men når inte alla i dagsläget. Det finns alltså stora behov av att utveckla fler vägar till delaktighet och engagemang i alla delar av samhället. 

Exempel på delutmaningar inom temat segregation:

• Hur kan samverkan över sektorsgränser, mellan offentlig sektor, civilsamhälle, näringsliv och akademi, organiseras och optimeras för att minska segregation och främja inkludering på ett hållbart sätt? 
• Hur kan arbetet med minskad segregation bidra till ökad inkludering och förbättrad folkhälsa?
• Hur kan vi stärka framtidstron hos människor som lever i socioekonomisk utsatthet?
• Vilka infrastrukturmässiga förändringar och utvecklingar kan bidra till minskad segregering i städer?
• Hur kan/bör det civila samhället inkludera och bemöta dagens unga för att stärka deras ideella engagemang samt demokratiska kompetens?
• Hur motiverar vi barn och unga att vilja utbilda sig och bidra till en hållbar omställning?
• Hur kan inkludering av unga och andra grupper som står utanför samhället öka förtroendet för kommuner och myndigheter?

Samhällsaktörer som vill samarbeta kring detta tema:

• Trollhättan Stad (Kommunstyrelsens förvaltning) 
• Länsstyrelsen (Samhällsavdelningen) 
• RF-SISU Västra Götaland
   

I en tid präglad av klimatförändringar, volatila geopolitiska spänningar och störningar i globala försörjningskedjor har behovet att stärka Västsveriges regionala och lokala beredskap blivit en alltmer angelägen fråga. Regionen rymmer både tätbefolkade urbana områden, kust- och skärgårdsmiljöer, jordbrukslandskap och stora skogstillgångar. 

För Västsverige, som har en kustnära position, industriell och innovativ tyngd och diversifierade naturresurser, innebär detta både särskilda utmaningar och möjligheter.

Att bygga motståndskraft handlar dels om tekniska lösningar för energiförsörjning, ökad livsmedelsförsörjnin och naturresurshantering, och dels att upprätthålla social sammanhållning, tillit, fungerande välfärdssystem  en meningsfull livssituation. Social resiliens – som byggs genom hälsa, trygghet, kultur och tillgång till grundläggande samhällsservice – är en förutsättning för att samhället ska kunna hantera kriser och samtidigt driva en hållbar omställning. 

I denna utmaning ingår också att förstå kulturens betydelse i beredskapen och vad vi kan lära av tex. mattraditioner från historien och andra delar av världen. 

Detta kluster ska undersöka: 

Hur kan vi stärka vår lokala och regionala motståndskraft och beredskap för kriser i hela Västsverige och samtidigt agera långsiktigt hållbart?

För att möta dessa utmaningar krävs bland annat teknisk innovation, effektiv logistik, långsiktig planering och bred samverkan mellan olika samhällsaktörer. Samtidigt som rådande regelverk, stuprörsstrukturer och bristande samordning kan utgöra ett hinder. Det geopolitiska läget understryker behovet av ökad självförsörjningsgrad och regional resiliens – inte minst i kustregioner som Västsverige, där både försörjning och säkerhet är tätt sammanflätade.  

Exempel på delutmaningar inom beredskap och motståndskraft:

• Vilka hinder, såsom regelverk, strukturer, normer och tekniska finns för att öka den regionala resiliensen mot kriser? 
• Vilka tekniska möjligheter/lösningar behövs? 
• Hur kan vi främja lokal matproduktion från land och hav i regionen? 
• Hur kan vi bygga kunskap och långsiktighet i våra politiska processer kring beredskap? 
• Hur kan vi skapa acceptans och kunskap bland medborgare kring civil beredskap och motståndskraft?
• Vilken betydelse har kulturen för vår beredskap?

Samhällsaktörer som vill samarbeta kring detta tema:

• Länsstyrelsen (Avdelningen för civil beredskap)
• Hela Sverige ska leva/Omställning Kungälv
• Gröna Klustret i Nuntorp
• Tjörns kommun
• Agroväst
   

Unga spelar en avgörande roll i samhällets omställning mot en hållbar framtid, men många upplever idag en minskad framtidstro, psykisk ohälsa och bristande tillit till samhället. 

I Västsverige, där skillnader i livsvillkor mellan olika kommuner och stadsdelar är tydliga, finns ett växande behov av att förstå hur ungas engagemang formas, förändras och kan tas tillvara i arbetet med klimat, energi, demokrati och social hållbarhet.

Framtidstro, hälsa och motivation är tätt sammankopplat med frågor som rör utbildning, delaktighet och upplevelsen av att kunna påverka. Samtidigt minskar intresset för vissa utbildningsområden, som STEM, vilket riskerar att försvaga framtidens kompetensförsörjning inom nyckelsektorer som energi och teknik. 

Det civila samhället, skolan, näringslivet och det offentliga har alla en roll i att skapa inkluderande arenor där unga känner sig lyssnade på, representerade och behövda.

Detta kluster ska undersöka: 

Vad behöver våra unga för att tro på, och bidra till, omställningen till ett mer hållbart samhälle i bred bemärkelse?

Utmaningen handlar också om att förstå var unga möts, vad som motiverar dem, och hur olika former av engagemang, från föreningsliv, politiskt engagemang och framtida professioner, kan stödjas och kopplas till vår gemensamma omställning. 

För att bygga ett resilient och demokratiskt samhälle i Västsverige krävs att ungas röster ges utrymme, och att deras framtidstro och engagemang, privat och professionellt, integreras i omställningen. 

Exempel på delutmaningar inom temat:

• Vad säger unga själva är viktigt för att de ska känna motivation och framtidstro?
• Hur kan vi motivera barn och unga att vilja utbilda sig för att i framtiden arbeta med en hållbar och grön omställning?
• Varför minskar ungas intresse för STEM? Vad får det för konsekvenser för samhället?
• Hur kan vi öka förtroendet bland unga som står långt utanför samhället för kommuner och myndigheter? Varför finns en bristande tillit idag?
• Hur arbetar olika sektorer för att ta vara på ungas engagemang? Tex politiken, föreningar, idrottsliv, näringsliv och skola.
• Hur förändras synen på kompetens i takt med att samhället ställer om och hur påverkar det ungas framtidstro?
• Hur kan föreningsliv och idrotten bidra till ungas engagemang och demokratiska fostran?
• Hur säkerställer vi att unga har blivit lyssnade på? Vems röst har företräde i frågor kopplat till omställning?  

Samhällsaktörer som vill samarbeta kring detta tema:

• Västra Götalandsregionen, VGR
• Västsvenska Handelskammaren
• RF-SISU Västra Götaland
• Göteborgs stad
• Göteborgsregionens kommunalförbund, GR
• Lilla Edets kommun