Uppsatskluster för hållbar omställning 2026/2027

Hur kan klimatomställningen engagera och skapa bättre uppväxtvillkor för barn & unga i Västsverige? 

Samtidigt som samhället behöver öka takten på klimatomställningen, har ungas engagemang för klimatförändringar markant minskat sedan början av 2020-talet. I ett pågående forskningsprojekt vid Örebro universitet som följer 1000 gymnasieungdomar visar resultat från 2026 att över 70 % i hög grad är likgiltiga inför klimatförändringar. Andra undersökningar, från Ungdomsbarometern och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, indikerar att ungas tro på att de kan påverka klimatet gått ner under samma period och att frågan blivit alltmer polariserad tex utifrån kön, politisk identitet och geografiska skillnader. Denna utveckling har skett samtidigt som oro för framförallt privatekonomi, geopolitiska konflikter i omvärlden, och gängkriminalitet har ökat. Även om oron för klimatförändringar finns kvar och medvetenheten är hög upplevs frågan som sekundär och avlägsen i många ungas vardag.  

Västsverige är en av de regioner i Sverige där geografiska värderingsskillnader mellan unga är särskilt stor, inte minst mellan centrala Göteborg och andra universitetsnära områden och unga i länets mindre kommuner, i synnerhet i inlandet. Denna polarisering går i stor utsträckning hand i hand med socioekonomiska skillnader mellan unga och tydliga klyftor i utbildningsnivå och arbetsmarknadsmönster. Socioekonomiska förutsättningar och tillgång till resurser påverkar både engagemang och inflytande. 

För en rättvis klimatomställning är det avgörande att unga ges lika förutsättningar att delta i omställningen och att de får ta del av nya möjligheter som skapas. 

Uppsatser inom detta kluster kan bidra till ökad förståelse för hur klimatomställningen kan stärka ungas livsvillkor, samtidigt som deras perspektiv, erfarenheter och drivkrafter tas tillvara som en resurs i omställningen. Det kan också bidra med ny kunskap om av vad som skapar engagemang och framtidstro bland unga i Västsverige i vidare bemärkelse samt hur kommuner, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv, kan arbeta mer systematiskt med ungas delaktighet och inkludering. 

Exempel på kunskapsbehov som externa aktörer inom detta kluster identifierat är bland annat: 

• Vad unga i Västsverige själva upplever som viktigt för att vilja engagera sig i klimatomställningen, både i större städer och på landsbygden.
• Hur ungas röster tas till vara i beslutsprocesser, och jämlika förutsättningar kan säkerställas i ungas möjligheter att påverka och delta i samhället.
• Hur olika samhällssektorer kan mobilisera och stödja ungas engagemang.
• Kopplingar mellan ungas konsumtion, hälsa, välbefinnande och engagemang för klimatförändringar
• Hur ungas oro kan omvandlas till handlingskraft, gemenskap och långsiktigt samhällsengagemang?
• Hur klimatrelaterade frågor kan integreras i verksamheter som redan engagerar många unga, utan att upplevas som ett separat eller avlägset samhällsproblem.
• Hur ser unga på gröna framtidsyrken och hur påverkar det deras intresse/engagemang för klimatfrågor och framtidstro generellt?
• Hur invånarinvolvering kan utformas för att stärka ungas delaktighet i den lokala klimatomställningen på landsbygden och i mindre kommuner?

Bekräftade samhällsaktörer:

• Västra Götalandsregionen - Avdelningen för Regional utveckling
• Göteborgs stad - Stadsledningskontoret
• RF-SISU Västra Götaland
• Lilla Edets kommun
• Biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle
• Fyrbodals kommunalförbund

Hur kan utbyggnad av en lokal och hållbar energiförsörjning i Västsverige ske på ett rättvist och inkluderande sätt?

Utbyggnaden av ett hållbart energisystem är centralt för klimatomställningen, men rymmer samtidigt flera komplexa samhällsutmaningar. I en rättvis klimatomställning behöver energisystemets utveckling ochutveckling och utbyggnad inte bara vara tekniskt och ekonomiskt effektiv, utan också lokalt förankrad och vägas mot andra ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala värden.  

Lokala energilösningar har potential att bidra till mindre miljöpåverkan och en ökad självförsörjningsgrad. Utbyggnad av sådana lösningar möter dock motstånd på grund av ekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Att förstå och hantera dessa spänningar är därför centralt för att möjliggöra en långsiktigt hållbar och inkluderande energiomställning.  

Som Sveriges ledande industriregion har Västsverige särskilda utmaningar vad gäller tillgång till effekt i takt med att elektrifieringen fortskrider. Här finns några av landets mest energitunga industrier, samtidigt som merparten av elen idag importeras från andra delar av landet. Enligt Västra Götalandsregionens egna prognoser beräknas elbehovet i länet nästan fördubblas till år 2030 och tredubblas till 2045. Samtidigt är motståndet mot utbyggnad av lokal energiproduktion starkt i vissa områden. 

En majoritet av de senaste årens projekt för att bygga ut vindkraft i länet har stoppats av kommunala veton, till följd av starkt folkligt motstånd.

Uppsatser inom detta kluster kan bidra till ökad förståelse för på hur lokal och regional energiförsörjning i Västsverige kan utvecklas på sätt som stärker social sammanhållning snarare än förstärker konflikter, och hur olika aktörer kan bidra till att skapa inkluderande processer och bredare deltagande. Studenter kan också genomföra kritiska granskningar av utbyggnad av energisystem som enda vägen för en hållbar energiförsörjning.

Exempel på kunskapsbehov som externa aktörer inom detta kluster identifierat är bland annat: 

• Vilka samhällsekonomiska effekter en utbyggnad av lokala energilösningar kan få i Västsverige.
• Hur kostnader och nyttor kan fördelas på ett sätt som upplevs som rättvist och legitimt bland tex medborgare, markägare, och näringslivsaktörer.
• Hur kommuner och andra samhällsplanerande aktörer kan arbeta med mer inkluderande och systembaserad energiplanering.
• Kartläggning av olika former av motstånd och polarisering kopplat till energiprojekt och hur dessa kan förstås, hanteras och förebyggas.
• Hur incitament kan utformas för att främja ett mer resurseffektivt och flexibelt energianvändande, särskilt inom den västsvenska industrin.
• Hur gestaltning, platsens värden och lokala perspektiv kan påverka acceptans för lokala och hållbara energilösningar.

Bekräftade samhällsaktörer:

• Länsstyrelsen Västra Götaland - Miljöavdelningen
• Innovatum Science Park
• Ale kommun
• Skaraborgs kommunalförbund

Hur kan arbetet för bevarad och stärkt biologisk mångfald i Västsverige gå hand i hand med klimatomställningen och samtidigt bidra till bättre livskvalitet och nya affärsmöjligheter?

Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids största samhällsutmaningar och är nära sammankopplad med klimatförändringarna. Människan och våra samhällen är direkt beroende av livskraftiga ekosystem för basala behov så som rent vatten, pollinering och klimatreglering. Tillgång till naturen är också ett effektivt verktyg för att höja människors livskvalitet och hälsa. Dessutom pekar en aktuell rapport från brittiska underrättelsetjänsten på att förlust av natur och kollaps av ekosystem hotar världens livsmedelsförsörjning, vilket kan leda till ökad migration och konflikter om naturresurser. Trots alla dessa nyttor och värden nedprioriteras ofta frågor om biologisk mångfald i beslut där ekonomiska och sociala intressen konkurrerar om mark och resurser. För att vända utvecklingen krävs nya sätt att hantera målkonflikterna, så att bevarande och utveckling kan gå hand i hand.

Västra Götaland har unika förutsättningar som en testbädd för nya satsningar på stärkt och bevarad biologisk mångfald. Här samsas bland annat marina havsmiljöer, skogar med höga naturvärden, dramatiska platåberg och Sveriges största sjöar. Dessutom är länet landets ekonomiska och industriella draglok, med starkt innovationsklimat och stor potential för utveckling av gröna näringar. Här finns bland annat flest jordbruksföretag i landet som också äger och brukar skog.  

Detta kluster fokuserar på hur arbetet med biologisk mångfald, klimatomställning och samhällsutveckling i Västra Götaland kan förstärka varandra snarare än att konkurrera. Flera viktiga insatser och initiativ sker redan både på lokal och regional nivå. Några exempel att lära av är handslaget för biologisk mångfald mellan näringsliv, kommun och akademi i Göteborgsregionen (Bee-Goo) och Trollhättans stads pionjärarbete med att erbjuda rådgivning för biologisk mångfald till enskilda hushåll och företag. Dessutom bedrivs omfattande naturvårdsarbete med fokus på artbevarande och återställande av värdefulla livsmiljöer och omvandling av klippta gräsmattor till slåtterängar och blomsteråkrar för att gynna pollinerande insekter i tätorter.  

Uppsatser inom klustret kan bidra till att utveckla kunskap om hur olika aktörer kan arbeta mer integrerat med biologisk mångfald, exempelvis genom planering, styrning, affärsmodeller och innovation. Ur ett rättviseperspektiv är det också viktigt att förstå hur insatser för att bevara och stärka biologisk mångfald påverkar olika grupper i samhället på olika sätt, och hur vi skapar mer jämlika förutsättningar för människor att få tillgång till natur och rekreationsmiljöer.  

Exempel på kunskapsbehov som externa aktörer inom detta kluster identifierat är bland annat: 

• Hur grön-blå planering kan utvecklas med utgångspunkt i ökade krav på naturrestaurering, klimatanpassning och kolinlagring.
• Hur offentlig sektor kan stötta näringslivet i att arbeta strategiskt med biologisk mångfald.
• Hur livsmedelsproduktion i Västsverige kan utvecklas i samspel med stärkt biologisk mångfald, ökad livsmedelsberedskap och klimatomställning.
• Hur cirkulära system och försörjningslösningar kan bidra till både biologisk mångfald, ökad robusthet och resiliens.
• Hur biologisk mångfald kan värderas, mätas och omsättas i beslutsunderlag, styrning och affärsmodeller.
• Hur biologisk mångfald kan bidra till ökad livskvalitet och bättre hälsa för olika grupper i samhället.

Bekräftade samhällsaktörer:

• Länsstyrelsen Västra Götaland, Miljöavdelningen
• Trollhättan stad
• Marks kommun
• Ale kommun 

Hur kan vi stärka Västsveriges förmåga att planera för och genomföra klimatomställningen samtidigt som vi stärker vår beredskap att hantera akuta kriser?

I en tid präglad av ökade geopolitiska spänningar och störningar i globala försörjningskedjor har behovet av en stärkt beredskap seglat högt upp på den politiska och samhälleliga agendan. Fokuset på akuta hot, såväl säkerhetspolitiska som globalt handelskrig, har i viss utsträckning ökat på bekostnad av fokus och satsningar på klimatomställningen. Samtidigt är det allt fler som hävdar att arbetet med klimatomställning och beredskap kan stärka varandra om de hanteras som sammanlänkande frågor. Ett vanligt argument är att klimatförändringar i sig är en stark drivkraft till flera av de kriser vi ser. Ett annat är att flera synergier kan skapas genom insatser som gör nytta både för klimatet och beredskapen. I senaste rapporten av Västra Götalandsregionens forskarråd för klimatet med titeln “En resilient klimatomställning” ges exempel på flera sådana synergier, som en övergång till mer cirkulära flöden, minskat fossilberoende, stärkt regional energi- och livsmedelsförsörjning och mer delaktighet för invånare och civilsamhällets organisationer.

Västra Götaland har ett av landets mest ambitiösa regionala klimatmål och en gemensamt antagen klimatstrategi som en bredd av olika aktörer ställt sig bakom under parollen Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om. 

Trots detta går klimatomställningen fortfarande för långsamt, vilket skapar stort behov av nya idéer, satsningar och kunskapsunderlag för att påskynda omställningen.

Uppsatser inom detta kluster kan bidra med kunskap som stärker förutsättningarna att utveckla samhällen som är bättre rustade för både långsiktig klimatomställning och akuta kriser. För en rättvis klimatomställning finns också behov av mer förståelse för hur olika grupper påverkas av klimatförändringar och kriser, hur kostnader för olika insatser ser ut och hur de kan och bör fördelas. Ett ytterligare behov är ökad förståelse för hur folkbildning och civilsamhälle kan bidra till lokal beredskap, stärkt demokratisk delaktighet och motståndskraft mot desinformation och hur invånares kunskap, källkritiska förmågor och tillit kan stärkas.

Exempel på kunskapsbehov som externa aktörer inom detta kluster identifierat är bland annat: 

• Vilka grupper i Västsverige som påverkas mest av klimatförändringar och kriser, och hur kan dessa grupper nås.
• Hur civilsamhällets aktörer och medborgare kan stärkas som kugge i arbetet med klimatomställning och beredskap?
• Hur vi kan folkbilda mot desinformation samtidigt som den fria åsiktsbildningen värnas?
• Vilken roll delningsekonomi, lokala initiativ och vardagspraktiker spelar för samhällelig beredskap och klimatomställning.
• Hur vi kan stärka livmedelsberedskapen lokalt och regionalt, och samtidigt minska vår klimatpåverkan.
• Hur social innovation och lärande kan bidra till att stärka både klimatomställning och beredskap.
• Hur vi adresserar intressekonflikter i kunskapsunderlag i klimatomställning, tex i samhällsplaneringen och utvecklar inkluderande processer så att fler kommer till tals.

Bekräftade samhällsaktörer:

• AgroVäst
• Gröna Klustret
• Kollaborativ ekonomi Sverige
• Västra Götalandsregionen - Folkhögskoleförvaltningen och Kulturförvaltningen
• Skaraborgs kommunalförbund
• Länsstyrelsen i Västra Götaland