Svensk klimatomställning har globala bieffekter
Sveriges väg mot nettonollutsläpp stärker innovation och utveckling nationellt men kan samtidigt skapa hållbarhetsutmaningar i andra delar av världen. Det visar en ny artikel som analyserar hur centrala klimattekniker påverkar flera av de globala målen för hållbar utveckling.
När Sverige ställer om för att nå nettonollutsläpp till 2045 står tekniska lösningar i centrum. Elfordon, vind- och solkraft, biomassa, koldioxidavskiljning och -lagring, klimatneutral betong och grön vätgas anses vara viktiga teknologier i den svenska klimatomställningen. Men hur påverkar dessa teknikval hållbar utveckling i ett bredare perspektiv?
I en nyligen publicerad artikel i Energy, Sustainability and Society analyseras hur dessa klimattekniker samspelar med de globala målen för hållbar utveckling. Analysen visar att effekterna inom Sverige till stor del är positiva.
Fler positiva effekter i Sverige
Artikeln visar att teknikerna sammantaget bidrar positivt till flera hållbarhetsmål inom Sverige. Särskilt tydliga är kopplingarna till:
- Innovation och teknikutveckling
- Industriell konkurrenskraft
- Sysselsättning och ekonomisk utveckling
- Minskade klimatutsläpp
Omställningen stärker därmed flera mål samtidigt, inte minst mål 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 13 (Bekämpa klimatförändringarna).
Negativa effekter i globala leverantörskedjor
Samtidigt visar analysen att vissa negativa effekter uppstår utanför Sveriges gränser. Den ökade efterfrågan på mineraler och råmaterial kan bidra till miljöförstöring, hälsoproblem och styrningsutmaningar i länder där resurserna utvinns.
Det innebär att klimatomställningen, om den inte utformas med ett bredare hållbarhetsperspektiv, riskerar att motverka andra globala hållbarhetsmål i andra länder.
Ett resultat från Mistra Carbon Exit
Artikeln är ett resultat av Wexsus medverkan i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, under den tid då verksamheten hette Göteborgs centrum för hållbar utveckling. Programmet samlade forskare från flera discipliner för att analysera hur Sverige kan nå nettonollutsläpp på ett långsiktigt hållbart sätt.
För att synliggöra hur klimatteknikerna som lyftes i programmet påverkar olika hållbarhetsmål genomfördes analyserna med stöd av SDG Impact Assessment Tool, ett verktyg utvecklat inom verksamheten för att strukturera och bredda hållbarhetsbedömningar.
I dag arbetar två av artikelns författare, Anders Ahlbäck och Martin Eriksson, med forskningssamverkan på Wexsus.
– När Sverige nu är i ett valår behöver klimatomställningen diskuteras bredare än i termer av utsläppsmål. Våra analyser visar att teknikval också påverkar andra hållbarhetsmål, både här hemma och globalt. Däri döljer sig både synergier och målkonflikter, vilket ställer krav på politiken att väga in hela Agenda 2030 när framtidens vägval görs, säger Anders Ahlbäck.
Behov av helhetsperspektiv
Studien bidrar till kunskapsutveckling och dialog om hållbar omställning genom att peka på vikten av att integrera hållbarhetsmålen i klimatpolitiken och att uppmärksamma hur nationella teknikval påverkar globala värdekedjor.
Klimatomställningen är inte enbart en fråga om utsläppsminskningar. Den behöver utformas så att den stärker hållbar utveckling både inom och utanför Sveriges gränser.
